¨?
Jag tror det kan vara något för mig. och jag ramlade inte ner för någon trappa , jag välte inte ut min kaffekopp eller kände mig paranoid under intervjun så jag får rätt bra vibbar av det här jobbet. Jag hade däremot en kvinnlig medtävlande om jobbet som inte var en värdig motståndare. Under rundvandringen förklarandes det för oss att spa-avdelningen nu är utbyggd och innehåller inte bara behandlingsrum (massage m.m). Den unga kvinnan som hela dagen har trängt sig före, varit först på att hälsa på alla, alltid velat vara i täten och visa sina framfötter som var iknölade ett par för små stillettstövlar, och tajt rosa tröja (behöver jag säga mer??) frågade då chefen, säkert för att verka smart också, " Jaha, du menar Rehab" .
Jag tar sakta ett par steg tillbaka, jag vill INTE under några omständigheter bli förknippad med denna outvecklade varelse! Chefen stirrar chockat på henne och försöker stammande och låångsamt förklara för den stackars tjejen med nätstrumpor och shorts (!!) att dem inte bedriver i någon form ett behandlingsarbete på båten.
Jag är tveksam om hon förstod.
Nu ska jag kurera mig så min förskylning går över tills på måndag,
Tjing!
Fiendeland och borstar!
Jag gick säkert en kilometer innan jag tände en cigg när jag lämnat stället, nivån på min paranoia var hög.
Jag kände mig som en spion som lyckats infiltrera högkvarteret .
Jag tror jag ska tacka nej till det här jobbet, jag tror inte att sex timmars jobb i veckan är värt det, att ljuga om vem jag är, min moral är högre än så.
Veckans blunder (om man räknar bort mitt misslyckade extrajobb då)
Något som jag verkligen avskyr är personer som gör bort sig offentligt, jag har en förmåga att skämmas åt dom när det händer, jag kan liksom inte låta bli, men tur är att det inte händer så ofta, vanligare är att jag själv gör bort mig. Jag har en gåva tror jag. Att ramla ned för trappor, gå in i glasväggar, säga fel saker i konstiga ordningar, hälsa på samma människa 10 ggr (med ca två minuters mellanrum), gå med byxorna ut-och-in. ja. ungefär så.
Igår så kände jag mig stark, jag var ute och gick och hade energi och livslust och filosoferade för mig själv. Jag var precis på väg att gå över gatan när jag hör ett fruktansvärt ljud. Jag kikar i ögonvrån och ser en traktor med enorma borstar på (jag tror att dom borstar gatorna med en sån?) Och utan att kontrollera det så ploppar det upp en enorm tvångstanke i min hjärna. (Jag får det rätt ofta) Fast traktorn är rätt långt borta så blir jag tvångsmässigt medveten om att möjligen så skulle borstmannen gasa på ordentligt när han ser mig gå över gatan och skrattande sluka mig med sina enorma gatborstar. Jag börjar svettas.
Och tyvärr så har jag blivit helt omedveten om att min kropp fortfarande går framåt. Och att det är en ganska hög trottoarkant ner mot gatan. Min fot viker sig i en obehaglig ställning (jag har inte ens högklackat på mig, hur kan detta hända!) och jag kastar mig instinktivt framåt i ett ograciöst längdhopp och tar emot asfalten med händerna!
Jag förstår inte riktigt vad som har hänt, mer än att jag ser BARA asfalt och att jag oroar mig för att mina nya jeans har gått sönder. Eftersom jag har väldigt dålig karma så är det självklart två personer som såg händelsen och rusar fram och frågar om jag har brutit något. (så det såg såå illa ut alltså) Jag reser mig upp och skrattar (skäms som tusan men vill inte erkänna det) säger att jag absolut inte har brutit något eller har ont, och något i stil med " så går det när man tänker på annat". Kitchigt.
Det enda graciösa jag lyckades åstakomma i fallet var att jag lyckades hålla kvar min cigg, den nuddade inte ens asfalten, jag tog fallet med kroppen och räddade min älskade cigg! Bra jobbat.
Röka eller inte röka, det är frågan!
På måndag är det ultimata testet, jag känner mig nästan som en undercover agent, jag kommer att gå över in på fiendeland, jag kommer att extraknäcka som informatör mot rökning , undrar hur det här kommer att sluta....
Kanske dags att börja med plåster?
Kaffe och Bulle
Träffade en god vän till mig igår på en spontantfika på söder, vi har säkert inte setts på flera månader, men det blir ju så, när jag har snurrat omkring i landet och pluggat och praktiserat och allt, och han har sitt liv på sitt håll. Det var himla mysigt att äntligen ses i alla fall, K kom förbi också, så satt vi alla tre där och hinkade i oss kaffe emellan gäspningarna, och pratade livet.
En fråga bara, om man exempelvis skulle jobba extra för A non smoking generation, måste man sluta röka då?
Ny vecka!
Jag har tackat nej till att jobba extra idag också, eftersom det krockar med mina praktiktider, men arbetsnarkomanen inom mig skriker av obehag över en dags förlorade pengar och stress. Fast vad ska jag göra av pengarna egentligen? Köpa nya skor? iof hade det varit bra för att lägga undan till en eventuell flytt (om jag någonsin får en lägenhet) eller en resa... Nä, nu får jag lägga av, praktiken kommer först! PUNKT.
Jag tror att jag känner ett mer lugn nu än vad jag har gjort de senaste dagarna, jag ogillar verkligen dramatik, men lyckas hela tiden hamna i det, eller skapa det själv. Nu kan jag se det i ett större perspektiv och inte vara så fördömande, ja, jag har rätt svårt att se mina egna brister och kan lätt fördöma andra. I grund och botten handlar det väl om tillit, som allt annat. Relationer, vänskap, jobb, mig själv, tillit måste ingå i allt det där för att man ska kunna våga leva. Och jag vågar, till den gränsen att det inte skadar vill säga.
Det här ska bli en bra vecka.
Tillbaka till verkligheten..
Och det är alltid lika spännande att kolla igenom mobilen såhär dan efter, man vet aldrig vad man kan hitta (eller vilka man har ringt som man inte kommer ihåg, och får en klump i magen när man ser att samtalen pågick i minst fem minuter)
OCH PLÖTSLIGT HÄNDER DET!
Jag hittar en guldgruva med olika inspelningar med viktiga tankar och ideér som dök upp lite titt som tätt mellan vinglasen.
Inspelning 1 . Det är väldigt mycket musik och prat i bakgrunden, man kan nästan höra hur jag tvekar för en sekund innan jag konstaterar med en berusad röst ; " Jag gillar inte skinnskor, jag gillar eh, det andra!"
Inspelning 2. Fortfarande lika rörigt i bakgrunden, jag är nu kanonberusad och har tekniska problem med mobilen verkar det som och jag låter även en aning frustrerad " Stormen har förstört mitt abonnemang!... ja. "
Inspelning 3. Ja det är rörigt och jag har precis fått för mig att jag har en kal fläck i bakhuvudet, nu låter jag faktiskt lite oroad; "Jag ska börja köra regaine där bak" (för er som inte hänger med så har regaine nåt med hår på huvudet att göra, tror jag)
Inspelning 4. Det verkar bli stängningsdags eftersom ljudnivån i bakgrunden är betydligt lägre, och jag funderar nog på att röra mig; "Bränn mina bålar! " (jag tror jag syftar på något ordspråk här, osäkert att avgöra)
♥
In i vindimman!
Ikväll är det rödvin som gäller för hela slanten! Jag och vännerna ska till det vanliga stället och trakassera vakten och dricka rödvin. En härlig lördagskväll helt enkelt. Jag kan garantera smaskigt bakisskvaller från vänninan K , få en dos av glamour om min galakvinna dyker upp (det var hon som myntade begreppet "Gala" och "G- girls" , jag lovade henne att ge henne äran för det) , och inte minst genomtänkta och goda råd från min underbara och jordnära manliga vän. Det är han som kan hålla mig nere på jorden när jag snurrar iväg i varierande neuroser.
Nu är den stora frågan, Uppklädd eller nerklädd men lite chick? Jag arbetar utifrån mina svarta stövlar, det är grunden. Sen blir det antingen tighta svarta (väldigt nya) jeans, flickigt chick skjorta och sotade ögon.
Eller.
Grågrön tunika (tänk fest) med svarta tights och sotade ögon. Genomtänkta smyckesval ingår i båda fallen.
Svårt val.
Så är det...
Trying to accept the things you do
I can't give any reason for it
that anyone could piss me off like you do
I can't give any motives
I thought I knew you...
I thought I knew you...
Slowly going through the things you said
Like anything you ever said was true
trying to find some comfort in what we had
but I thought I knew you..
I thought I knew you...
I thought I knew you...
hope that I won't notice if you lie
I'm smoothing over small offences
picturing you with another
your face keep falling out of focus
I thought I knew you...
I thought I knew you...
I thought I knew you...
I thought I knew..
I thought I knew you...
lyrics by Minor Majority
Bakis
Lite glitter i mitt liv skulle inte skada...
Jag skulle vilja inviga min blogg med en lista över saker och ting som jag SKA göra i år.
Diplomet med stort D, det ska ramas in också och jag ska trycka upp det i ansiktet på alla som kommer min väg, för jag har minsann lyckats ta mig igenom en utbildning, jag ÄR någon.
Starta upp min hobby som har legat på is i, ja, ungefär hela mitt liv, jag ska köpa så mycket pärlor jag har råd med och skapa vackra smycken.
Gå en Hur-man-skapar-smycken-kurs-för-nybörjare. Ja, så jag kan skapa då.
Fixa en lägenhet, som bara är min.
Få fast anställning på ett jobb som jag brinner för.
Att börja följa min hjärna istället för mitt hjärta, stort projekt
prova på lite KBT terapi, det verkar nyttigt
Börja med regelbunda lördagsbruncher med tjejerna
Sluta fira helgdagar
Omge mig med fina människor, som ger kraft, istället för att ta min
Inte välja den säkra, eller den osäkra vägen. Min väg tack.
Spara till den efterlängtade resan över jul (se punkt. sluta fira helgdagar)
Ta kontrollen över min almenacka
Gå in helhjärtat för yoga
Fortsätta att röka.
Jag kommer nog att fylla på den här listan har jag en känsla av....
