Att inte oroa sig.
Helgen som varit...
Igår fikade jag med L på dagen, självklart dök ämnet "sjuka relationer och spel människor emellan" upp, lite av en samtalsföljetång oss emellan. Vi analyserade detta länge och noggrant tills det var dags för mig att åka hem och storstäda.
Planerna för kvällen var någorlunda bokade, rödvin, käk och en mystisk M. Men kvällen tog en oväntad vändning och vid tio tiden befann jag mig på söder med min kusin + bekant och diskuterade vilt runt Sanna Brådings knarkskandal och självkänsla vs självförtroende. Jag måste medge att jag har svårt för människor som avbokar i sista stund, eller, jag har nog aldrig blivit avbokad sådär förut. Så jag bestämde mig för att ta tillbaka kontrollen över mitt liv och dricka mig berusad. Bra idé.
När jag senare (många ställen senare), blir bjuden till Berns av en dörrvakt med härkomst Örnsköldsvik och telefonen skriker "Silence! I kill u", (min sms signal) ideligen och snabbt fylls till bredden med fyllesms från en annan M, som tydligen satt i en taxi någonstans i Sverige. Då kändes det som om det var dags för mig att åka hem. Roligare än så blir det inte.
Det jag har lärt mig av den här helgen är att man kan stryka tvätt utan strykbräda, det enda man behöver är ett bord och en handduk. Livet känns helt plötsligt mycket enklare!
Ledig!
Japp. 4 underbara lediga dagar. Det är jag värd. Jag köpte duscdraperi igår till badrummet, kände att det var dags nu, lite jobbigt när hela badrummet blir dyngsurt varje gång jag duschar.. Så nu är badrummet i rätt färgschema (såklart).
Fick så söta inflyttningspresenter av K , en massa tjocka blockljus (perfekta för mysiga rödvinskvällar) , tillhörande ljusfat och en orkidé med tillhörande kruka (som för övrigt matschar färgerna i vardagsrummet) . Jag älskar orkideér!
Har invigt tvättstugan precis! Skulle igentligen tvättat vid 7 imorse om inte telefonen/datorn/ människor med intressanta samtal övertog min uppmärksamhet inatt. Vaknade vid 11. Såg att tiden efter var obokad, snodde den , och TADA!
Jag har lagt i tvättmedel, tvätt, satt på maskinen, registrerat att det inte finns torkskåp och rökt en cigg. Invigd.
Jag måste tillägga att inget gick sönder heller. Än. Jag blir nervös vid maskiner, har haft sönder två tvättmaskiner tidigare.
I eftermiddag ska jag träffa en gammal kär barndomsvän och dricka lite kaffe, prata livet och bara vara. Jag har verkligen saknat denna vän i mitt liv de senaste åren, och jag har inte förstått mig på mig själv att jag sabbade våran vänskap. Det är inte klokt.!
Detta är livet!
Jag har praktiskt taget jobbat varje dag sen jag började för en vecka sedan... oj.. en vecka. Känns som om jag varit där en månad, en fantastisk, och asjobbig månad. Jag har pendlat mellan avgrundsdjupt tvivel på mig själv och en självsäkerhet som heter duga. Det har pendlat rätt kraftigt, men det känns nu som om det börjar bli stabilt. Känslomässigt och karriärsmässigt. Nu vet jag vad jag pysslar med om dagarna (och nätterna) när jag är på jobbet. Fantastisk känsla!
Jag önskar att alla vågade prova på att jobba med något som de verkligen brinner för. Det är obeskrivligt skönt. Jag gick upp 05.30 imorse, med vetskap om att jag var städansvarig på jobbet idag, (mer toalettansvarig), men ändå så rusar jag upp ur sängen, utbrister i ett lyckligt visslande och säger högt för mig själv att idag blir nog en superbra dag!
Väldigt olikt mig.
Jag har fått en lägenhet. (jag vet, livet leker). En underbar underbar liten lägenhet i en lummig närförort till stan. Helkaklat nyrenoverat badrum, superfin kokvrå, sovalkov. Allt jag kan önska mig. Jag flyttar in på söndag. Och jag har tusen funderingar i huvudet ! Jag ska måla om, sätta upp hyllor. Köpa säng, soffa, sofbord, TV, åh, ja, allt.
Jag tror jag ska skita i allt det där och köpa en flaska vin, dra över K, korka upp, och fira istället! Inköp får bli när jag har tid. Och tid är något som jag inte har den närmsta veckan, kommer att börja veckan med två heldagars kurs, sedan jobba ca 13 tim om dagen i 7 dagar i sträck, (där ingår det två nattpass som då blir 24- timmars pass helt enkelt) .
Men gud, vilken bra lön jag har att se fram emot i Juli. Jag ser hur min 32-tums LCD-TV bildas framför mina ögon.
Mmmmm... Detta är livet!
